Sejden grundar sig på tron att själen kan skilja sig från kroppen och verka separat från den. Meningen med det är att man ska kunna hitta kunskap som varit dold för oss människor. Det kunde handla om allt från problem i vardagen, till att hitta orsaken till en sjukdom och att kunna se in i framtiden.
Det var vanligtvis en vis kvinna som kallades völva, det betyder stavbärerska, som stod för sejden. Hon satt oftast på en upphöjd plats , på den så kallade sejdhällen och hade oftast också med sig en stav. Hennes medhjälpare hjälpte till med den sång som skulle hjälpa henne att uppnå transliknande tillstånd. När hon nådde detta tillstånd, lösgjordes hennes själ från kroppen och hon kunde bege sig ut på sitt uppdrag.
Också män kunde fungera som sejdare, men de var inte lika respekterade och vördade som de kvinnliga völvorna. Man betraktade dom ofta med stor tveksamhet och ansåg att dom var onaturliga och omanliga.
Det sägs att det också ofta förekommit en så kallad svart sejd, vars syfte var att åstadkomma skada.
Kramar från Barbro